Ett steg in i den digitala världen

Jag har grävt djuupt i plånboken och, äntligen, köpt en digital kamera. Och när man slår till, varför inte göra det rejält med en systemkamera? Blev en Nikon igen, precis som min gamla kamera.

När jag kommenterade mitt inköp som en dyr teknisk leksak fick jag höra:
"Nu låter du nästan som en man"

Men visst, det stereotypiskt manligt att köpa en teknisk pryl med många fler tekniska finesser än man faktiskt behöver och med så många knappar, att det kommer att behövas mer än lite mixtrande för lära sig.

Fast det finns en skillnad, den stereotypiska mannen skulle aldrig erkänna att det är en dyr leksak.

Mattips!

Sötpotatis, aldrig fel att blanda upp ungsbakad potatis med.
Och antagligen mindre miljövänligt att köpa nu när det är säsong på våra egna grödor, rotsaker, frukter och bär, men ack så gott!

Har även fått en aha-upplevelse på musikfronten-
Sahara Hotnights

Klippor och solsken

Äntligen!
En dag med solsken som är relativt varm. Satte mig i lilla bilen [japp, tillbaka från verkstan med nytt fräsch batteri, fungerande centrallås och tyst larm!] och styrde kosan mot havet! Åren i Göteborg har i alla fall lärt mig att det ofta kan vara finare väder ute på öarna och regnet blåser in över land, så klok som en uggla brände jag iväg mot Marstrand. Lite trångt och trögt på E6, så jag vek av och irrade iväg över Hisingen och Kornhalls färja, och hittade rätt på för en gång skull!
Marstrand är Marstrand, första gången jag är där mitt i sommaren och visst är det folk och båtar där, många båtar. Det kan inte vara så lätt att köra färjan över, även om det kort sträcka på 5 minuter, men med alla dessa båtar som irrar omkring. Har folk inget hav att irra runt på?!
Och nu vet jag varför kustborna, på västkusten åtminstone, är så förtjust i klippor! Det är inte tången, havstulpanerna, chansen/risken att slå ihjäl sig på väg i eller upp ur badet, utan för att man alltid hittar lä!

Prognoser

Man kan inte låta bli att undra hur det kommer sig att metrologer aldrig har fel när dom säger att det ska regna?

Ett par dagar visade dom en glädjeprognos, det var stora solar och varmt, och något litet, litet moln över fjällen. Det visade sig att det blev lite sol, molnen var större än på bild och byn ligger uppenbarligen närmare fjället än vad den gör på kartan. Inte en 100% prognos men helt ok.

Men är det inte märkligt, att den dag dom visar stora moln och regn, då slår aldrig prognosen fel!

Söndag den 8:e och vad den fört med sig

Visst är livet fantastiskt!

Söndag
Man vaknar på morgonen, omedveten om vad ödet har i beredskap för just mig, och vid dagens slut svindlar man vid tanken på "att det här är första dagen i resten av ditt liv".

Dagen börjar så bra, planer på långtur med hästen, fast besluten att vädret inte ska sätta pinnar i hjulet så plockas rejäla regnkläder med och ett gott humör grävs fram ur garderoben. Trallar iväg på den lilla promenaden till parkeringen.

Trycker på nyckeln. Bilen låser inte upp.
Går hem och hämtar reservnyckeln, kan vara tjall på batteriet.
Trycker på nyckel 2. Bilen låser inte upp.
Går hem och funderar vad jag ska hitta på, ska jag behöva dra igång larmet?!
Letar pinkoden till larmet och kommer, så småningom, på att den ligger i bilen.
Tillbaka. Öppnar. Larmet tjuter och jag letar pinkod.
Hittar pinkod. Förstår den inte.
Testar lite.
Testar lite till.
Till slut lämnar jag bilen, som nu låter med ett "ilande" ljud, ungefär som raketer kan låta. Jag hör hur en eller ett par stackars hundar börjar tjuta och yla i någon lägenhet.
Hem, sätter mig i soffan och funderar om det kan finnas jourhavande bilmekaniker.
Något som känns i nacken, viftar till, får inte bort det, viftar igen, och geteingen hugger till i nacken.
Ringer och jagar hit syrran eftersom jag inte vet om jag tål getingbett.

Fredag den 13:e, släng dig i väggen!

Ska det här vara första dagen av resten av mitt liv???

Måndag
Vet nu hur pinkoden funkar.
Testar efter jobbet.
Larmet tjuter.
Jag går därifrån.

Tisdag
Pratat med verkstad.
Testar nytt batteri till nyckeln, för säkerhets skull.
Testar. Bilen låst.
Bryr mig inte ens om att öppna dörren.

Onsdag
Fått låna syrrans nya fina bil.
Ska tanka, får inte upp tanklocket.
Läser instruktionsboken.
Försöker igen.
Får inte upp tanklocket.
En man ser min nöd och hjälper till.
Får inte heller upp tanklocket.
Kontakt med svågern, som kollat EXAKT hur man öppnar locket.
Testar igen.
Locket går UPP!

Torsdag
Halv åtta på morgonen, träff med bärgaren på parkeringen.
Larmet tjuter.
Ser en tjej som titttar ut geonom sitt öppna fönster.
Bilen upp på bärgaren och iväg till verkstad.
Tittar upp mot fönstret där tjejen tittat ut och ser en överlyckligt litet barn stående på fönsterbrädan med näsan tryckt mot fönstret.
Roligt att någon uppskattar min ljudliga bil!
In på verkstan och när jag går därifrån skrattar kundmottagaren:
"Vad var det du kallade den? Det lilla helvetet?"

Magiska händer?

"Hej! Jag vill bara säga att sen massagen i går så har jag ingen värk! Så här bra har jag inte varit på flera månader! Ingen värk alls idag, och jag som haft så ont att jag knappt kunnat köra bil! Jag har ju sagt att du har fel jobb, du borde vara massör!"

Magiska händer, jag?
Ja, tydligen. Kan en storasyster ha fel?!