De små liven

Det är fullt med små liv här i krokarna som ska hållas efter, födas och fostras.

Vid grannhuset sitter det ett gäng måsar på taket, och en liten dunig unge som bor på parkeringen och i buskarna. Första gången jag såg den är säkert två veckor sedan och i går när jag gick förbi hade den faktiskt växt på sig ordentligt. Lite konstigt att den överlever då den ibland ligger mitt på gräsplätten och piper, men det verkar ju funka, den växer och blir större så någon måste ju mata den.

Jag fortsatte promenaden i går, ner mellan bostadsområdena för att gå ner mot tjärnen. Ser ett rådjur på gräsmattan, inte så konstigt, man ser dom emellanåt, men den här var så oskygg. Går efter gångbanan och hör ett konstigt ljud, och intill rådjuret, i en liten grop i det brända gräset stack det upp ett par små öron! Hade inte rådjuret varit där så hade jag nog trott att det var en kanin, så litet var kidet. Men komma på idén att "gömma" den lille mitt på en gräsmatta i en liten, liten sänka! Säkert ett orutinerad rådjursmamma! När jag kom tillbaka, såg jag på håll att kidet låg där och folk stod på avstånd och tittade. Tog en liten sväng några timmar senare på kvällen, och då var kidet borta, förhoppningsvis hämtad av sin mamma.