Here we go again...

..årets avmaskning av katt.
Den som aldrig provat vet inte vilket konststycke det är, jag tror att jag tidigare skrivit ett långt inlägg med målande beskrivning hur det går till. För den oinvigde, t.ex en hundägare, så kan jag tala om att det inte är så enkelt knep som"..blanda det i maten". För det första så kan man inte blanda nåt som smakar f-n i maten, för då äter inte katten! [Kommentarer kopplade till "inte äter" och kattens vikt undanbedes vänligen, men bestämt!]
Nu kan ju något "snille" undra hur jag vet att avmaskningsmedlet smakar f-n. Mycket elementärt min käre Watson; jag sprutar in avmaskningsmedlet i munnen, håller fast katten och fyller på sprutan [katten ÄR tung, ska ha tre små sprutor per dag i tre dagar], samtidigt som jag sprutar i omgång två, så fortsätter katten dregla och sekla ut så mycket som möjligt, samtidigt som han frenetiskt rör sig som "ålige ålen"! Hade det varit gott hade det varit enklare, som med den smaskiga smärtlindrande medicinen han får ibland och som man kan blanda i maten.
"Ålige ål"-aktiviteten slutar med att jag sitter på köksgolvet och skrattar, med ett kök, inklusive tillbehör[där också jag ingår], helt nedskvätt med avmaskningsmedel.