Utsikt i skogen

I dag var jag på långpromenad i skogen, packad ryggsäck med te [har världens bästa te-termos], smörgås, sittunderlägg och kamera, som en riktig skogsmulle.
Jag blev överraskad av utsikten från Getryggen, är inte uppe där så ofta och kom inte ihåg hur långt man faktiskt ser!

Långa ledningar och dåligt minne

Japp, det är jag i ett nötskal, speciellt när det gäller musik, att veta vem som sjöng vad och vad låtar heter.
På radion spelades White wedding.
Syrran: Den här låten är bra..
Jag: Jooo..
Syrran: Vet du vem det är?
[jag funderar lite]
Syrran: Det är Billy Idol
Jag: Är du säker? Är det inte David Bowie? Vi hade ju ett band med honom [Ni ser, på den gamla goda forntiden]
Syrran: Nej, du hade ju en skiva med honom, och den här låten!
Jag: Säker? Jag kan inte ens få fram en bild av vem det är, Billy Idol..

En kvart senare har jag för mitt inre fått fram en bild av Billy Idol och insett att syrran hade rätt. Jag nästan lika säker på att det var David Bowie, som jag till en början var säker på att det "gula huset i Sveg" ligger i Sveg, dvs. när hjärnan trampat i gång så hamnar jag på rätt spår.

Personaltäthet

Det är mycket snack om personaltäthet inom förskola [gammalt hederligt dagis på ren svenska] och när man hämtar lille O så förstår man att det behövs en del.
I dag när jag stolpade in på gården, upptar lille O en hel förskolelärare [översatt till gammal hederlig svenska; fröken] alldeles själv, han hade fullt upp med att klättra upp på ett bord och förskoleläraren [fortfarande fröken på den gamla hederliga svenskan] hade fullt upp med att hindra honom. Mission impossible, med andra ord! [Omöjligt uppdrag!]

Ekologiskt, nyttigt och klimatsmart?

Det går bra efter min tandoperation, inte så ont men svullen. Jag klarar mig nog med en värktablett per dag och får kanske trappa ner till något lättare än det receptbelagda. Det verkar som värktabletter fungerar väldigt bra på mig, både tandläkaren och sköterskan sa att man kan ta den tillsammans med två alvedon också, men på mig verkar det räcka med en tablett per dag.

Jag har läst någonstans att ananas är väldigt bra att äta efter operationer, de ska tydligen dämpa svullnad och ha någon inflammationshämmande effekt, erkänd sådan till och med. Därför har jag gjort ananas-smothie till lunch och kom på att jag kan göra min goda pastasås med bacon, banan, lök, curry, ananas [och jordnötter, men skippar det denna gång].
Så hastade jag iväg för att köpa bacon och lite creme fraiche. Jag är en sådan människa som gärna kostar på mig ekologiskt, plockar på mig änglamarks ekologiska bacon, men vad ser jag? Flera E-ämnen! Kollar på Scans bacon, färre e-ämnen, men innehåller rökaromat- de går bort. Kollar Tulips bacon, 2 E-ämnen. Så står jag där, i ett tappert försök att vara politiskt korrekt och göra rätt, som en åsna mellan två hö-tappar.

Ekologiskt, bäst ur djuretisk synpunkt, grisar som gått ute och bökat i jorden, spontant borde naturlig uppfödning vara bra för hälsan. Men vad händer då om man proppar i e-ämnen i köttet? [Jag vet att alla e-ämnen inte är farliga, men vem kommer ihåg vilka som är det ena eller det andra?] Sedan tvistar de lärde om ekologiskt är klimatsmart eller inte, eller bara ineffektivt och slöseri med jorden resurser. Så vad ska man välja? För mig slutade det med att jag valde efter min egen lilla hälsoguide i butiken, " färre e-ämnen, desto bättre", sorry ekologisk bacon blev bortvalt.

En tand mindre

Det gick, precis som sist, rätt smärtfritt med operationen, bedövningssprutorna kändes värst. Nu återstår att se hur värken blir efteråt, om jag har sådan tur som sist att jag i princip inte hade någon värk med hjälp av tabletter ett par dagar.Jag får fortfarande inte äta, skall gå 2-3 timmar innan man får trycka i sig något, maten och drycken må så vara, men man vill ju få börja stoppa i sig värktabletterna för säkerhets skull. Ingen heroisk smärttålighet hos mig inte!

Jag har redan dagen inplanerad, ska läsa ut boken "Det sista testamentet" i helgen eftersom jag redan skulle ha lämnat igen den på biblioteket, fixa lite dokument och underlag på jobbet, sticka på tröjan som jag hållt på med ett år nu, och naturligtvis lösa veckans svåra sudoku. Stressigt, nu förstår jag hur stressigt syrran har som går och drar hemma med kryckorna hela dagarna.

klagomål

Nu har det kommit in klagomål från mamma att jag aldrig uppdaterar bloggen, men så blir det ibland då man har fullt upp med att serva syrran och vara barnvakt. Lille O är det verkligen full fräs på, det verkar som han passar på att tänja gränserna lite nu när syrran är är ur slag.

I morgon ska jag vara hemma, det kan låta lyxigt, men skälet är att jag ska operera bort en visdomstand. Stackars mig, men det gick faktiskt rätt bra sist, så håll tummarna för mig för säkerhets skull!

Jag kan dela med mig med ett tips vid frostnätter och halka, sätt på vinterdäcken så kommer värmen! [Så nu åker jag runt och retar mig på att dubben slits ned, från näst intill obefintliga till puts väck!]

Bisysslor & gratulationer

Bisysslor är sånt som arbetsgivare brukar vilja veta, dessutom vill dom oftast att det inte ska vara konkurrerande verksamhet, så jag får smyga med mina sidouppdrag, färdtjänst och barnpassning. Jag skjutsar syrran fram och tillbaka, sjukgymnastik och flunsa-vaccinering, jag är stammis-hämtare på dagis där till och med de andra barnen börjar känna igen mig. Det kan låta som om jag har fullt upp, men andra saker tar kortare tid, jag behöver t.ex. bara fundera på vinterdäck så sitter dom på plats, smidigt!

Stora gratulationer till pappa, nybliven pensionär! :-)

En helg i tårtans tecken

Det har blivit en och annan tårtbit i helgen. Svågern fyllde 40 år i går, jag köpte med tårta, hämtade lille O på dagis, plockade upp kusin J och tandlöse E på Freeport, och avslutade med att slänga ihop en lasagne tillsammans med J.

I morse tog J och tandlöse E bussen in till stan i jakt på dinosaurier och när de ledsnat på dessa förhistoriska klumpedunsar tog jag mig in till stan och lunchade med dem för att sedan trava in på Liseberg. J och tandlöse E körde Jukeboxen varv efter varv, jag fick lämna dem där, nerlusade med chokladvinster, och åka på svågerns seriösa kalas. Smörgåstårta, glass, kakor, rulltårta, maräng och grädde, och nu dags att bokstavligen studsa i säng.

Kraxar vidare

Rösten är inte i högform och hostan vill inte riktigt ge sig, men det blir bättre i alla fall så jag ska inte klaga. I fredags sov jag över hos syrran & co eftersom det var heldagsbarnvaktande med lille O i går. Det kanske inte är det bästa för halsen att vara barnvakt, så jag har försökt hålla mig tystare i dag, vilket inte gick så bra då kusinen ringde från Australien [hon trodde att hon kommit fel först när hon hörde mitt kraxande], alltid så roligt att höras.

Det är riktigt ruskväder i helgen, tack och lov uppehåll nästan hela tiden när jag var till hästen, men full storm. Testade något nytt, red i paddoken, halvseriös ridning, i en stenhård manskapssadel, jag klarade inte av att rida med stygbyglar utan fick lägga upp dem, men pållen var riktigt framåt och duktig! [värre var det med mig, tacksam för att jag lyckades förmedla några vettiga ledtrådar till hästen]

rösten

Rösten har återvänt, efter en riktig hostattack, nu hostar jag i stället, hostar så det gör ont. och gnäller gör jag visst också, som en hel karl, över min förkylning, men en sak skiljer mig från dem ,jag hinkar i mig honungsvatten smaksatt med pressad vitlök. Om det hjälper återstår att se.
Jag har börjat sticka på en jättesocka till syrrans opererade fot, nu återstår bara att se om jag hittar tid att fortsätta med den innan kryckorna är kastade. :-)

Lille O var i alla fall på ett strålande humör i dag, det är han i och för sig de flesta dagar.

Krax, krax

Det är ungefär allt jag får fram, krax, krax, nästan tappat rösten helt och hållet. Själv trodde jag att jag glidit genom förkylningen rätt smidigt, men tydligen har det frästat på halsen rätt bra. Det har varit en intensiv vecka än så långe. Skötte min sjuktransport så bra så, fick leverera hem syrran med ett antal spik i foten. Lite känslan av en skämtfilm när jag skulle skjutsa ner henne till bilen i rullstol med den opererade foten rakt ut, jag bara väntade på att jag skulle råka snurra runt rullstolen och benet av misstag skulle slå i dörrar, bord eller nåt annat, men det gick bra.
Jag börjar bli kändis på dagis, måndagen efter operationen gick bra, men på tisdag ringde syrran på förmiddagen, lille O hade slagit upp ett jack ovanför ögat. Jag fick göra en utryckning, hämtade honom och tog en sväng via Närakuten på vägen hem. Lille O skötte sig exemplariskt hos doktorn, men jag tror att O tyckte det var lite "fjösigt" med en doktor som bara tvättade och tejpade och inte kollade öronen, för enligt lille O är det det man gör hos doktorn, kollar öronen och munnen.

I dag är jag hemma från jobbet, i hopp om att rösten skall bli bättre, men skall ändå hämta lille O på dagis så det blir väl kört ändå.