I väntan på solen

I dag har jag bestämt mig för att vara i princip ledig, mest för att få njuta av de underbara höstfärgerna och titta på solen. Ja, solen, jag är helt övertygad att den kommer att bryta igenom dimman, förr eller senare.
Medan jag väntar har jag jagat biljetter, en resa norrut kräver en stor råge med tålamod, en välfylld plånbok och en mixtrande med olika färdsätt, resvägar och väntetider. Ja, enklast vore att ta bilen, men om man ska försöka på ett annat sätt och använda kollektiva färdmedel så blir det snabbt avancerat. I går kväll då jag o syrran diskuterade så var vi lite håglösa och den enklaste lösningen verkade att hälsa på S i Australien i stället för att passa på då hon är i Vilhelmina. Enklare att leta biljetter och vete katten om det blir så mycket dyrare. I dag har det gått bättre, nu är det i alla fall lite billigare inom svenska gränsen.

Grus i ögat

Åhh, i dag har jag fått dåligt samvete. Precis som en vanlig söndag så har jag varit i stallet, men i dag var inte hästen på sitt mest positiva humör och hovarna växte fast i marken då jag försökte rida i paddoken. Ja, hon gör så ibland, bara vägrar gå framåt och är man inte snabb och bryter det så "växer" hon fast och då kommer man varken framåt eller åt sidan. Inte bakåt heller för den delen. Den stora incidenten inträffade utanför paddoken då jag lite slarvigt skulle hoppa av genom att lyfta mitt ena ben över hennes hals. DÅ tittar hon bakåt och hon får min sko i huvudet. Oj, vad skyldig jag kände mig och rädd att jag skadat henne. Men det verkar inte blivit värre än att hon fick grus i ögat! Tack och lov!