Det är ungefär allt jag får fram, krax, krax, nästan tappat rösten helt och hållet. Själv trodde jag att jag glidit genom förkylningen rätt smidigt, men tydligen har det frästat på halsen rätt bra. Det har varit en intensiv vecka än så långe. Skötte min sjuktransport så bra så, fick leverera hem syrran med ett antal spik i foten. Lite känslan av en skämtfilm när jag skulle skjutsa ner henne till bilen i rullstol med den opererade foten rakt ut, jag bara väntade på att jag skulle råka snurra runt rullstolen och benet av misstag skulle slå i dörrar, bord eller nåt annat, men det gick bra.
Jag börjar bli kändis på dagis, måndagen efter operationen gick bra, men på tisdag ringde syrran på förmiddagen, lille O hade slagit upp ett jack ovanför ögat. Jag fick göra en utryckning, hämtade honom och tog en sväng via Närakuten på vägen hem. Lille O skötte sig exemplariskt hos doktorn, men jag tror att O tyckte det var lite "fjösigt" med en doktor som bara tvättade och tejpade och inte kollade öronen, för enligt lille O är det det man gör hos doktorn, kollar öronen och munnen.
I dag är jag hemma från jobbet, i hopp om att rösten skall bli bättre, men skall ändå hämta lille O på dagis så det blir väl kört ändå.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar